Vänner för livet.

En av mina vänner hade skrivit i sin blogg om när jag, madde, becka o lollo var små..
Vi hade så himla kul :)
Vi hade liksom en varsin roll i gänget.

Lollo var alltid den galna, glada o hyper aktiva som kom med alla knäppa ideér.
Det Lollo sa blev lite till en lag. Vi andra bara följde efter o gjorde likadant.
Det var alltså hon som gjorde att vi inte lyssnade på våra föräldrar o som gjorde oss till skitungar.

Becka var den som vart sur o satte sig på tvären.
 Hon försökte stoppa dom dumma ideérna, den mogna av oss liksom.
Hon sa emot o hade egna åsikter. Hon var grymt bestämd! Skulle alltid ha det som hon ville..
Och jag minns att hon tog extremt lång tid på sig.


Madde var hackkyckligen, stackarn! Vi skyllde alltid allt på Madde. Hon fick ut för det mesta..
Gick nått snett var det Maddes fel..
Hon var så snäll jämt o försökt vara alla till lags. Det utnyttjade vi till max.
Madde var väldigt smart. Det var hon som var vår motsats till  "stickan" .
Vi var ofta med på småstjärnorna o liknande i skolan o Madde fick vara det alla andra vägrade att vara annars fick hon inte vara med.. 

Jag bara va.. Hade aldrig nån åsikt, kom aldrig med nån ide, var inte smart..
Vet inte riktigt vad jag gjorde i gänget, typ utfyllnad bara.
Jag försökte va snäll mot Madde men jag var ju tvungen o göra som Lollo sa, samtidigt som jag försökte hålla Becka på bra humör.. Gjorde mitt bästa för att hålla ihop gruppen liksom.


Det roligaste med det här är att såhär är det fortfarande :)
 Lollo är lika galen o har lika knäppa ideér, Becka är mogen o försöker sätta stopp ( lyckas inte så ofta men ändå )
 Madde är den smarta som planerar allt (hon är tyvärr inte med så ofta längre pga alla träningar)
O jag, fortfarande bara är jag o gör mitt bästa för att hålla ihop gänget ( jag har lyckats rätt bra måste jag säga)



Fy fasen vad jag älskar er tjejer!