Alla gillar godis, mer eller mindre. Därför ska jag försöka förklara, med hjälp av godis, att jag är inte konstig. Är bara inne i en av mina sämre perioder.


Man har bestämt sig för att bara äta godis på lördagar, vara duktig liksom.
Allt går super bra. Man håller vad man har lovat sig själv. Man känner sig nöjd o trivs med det.
Detta löfte har man hållt i nära 1 år. Man är nöjd med sig själv!
Nu tänker man inte längre, det är en självklarthet att man bara äter på lördagarna. Känner inte ens suget efter godis någon annan dag.
Men så helt plötsligt sitter man där med en fet jävla godispåse på en helt vanlig onsdag.
O det värsta är att har man börjat äta kan man inte sluta. Man bara trycker i sig mer o mer..
När det här har hänt blir man så jävla besviken.
Så tänker man, hur kunde jag låta det här hända?!
Man har gjort så man blir arg o besviken på sig själv ..


Exakt så känns det nu.
Hur kunde jag låta det här hända?!
men, bit o ihop o kämpa på..

---

Har för övrigt gjort klart inlämningsuppgiften om det där dumma kriget.
Jag förstår fortfarande inget om det ..
Så själva arbetet var antagligen inte så jätte bra. Men de egna reflektionerna känns bra :)

Blev inget fredags fika med Becka. Vad ska jag nu hitta på?!
Aja, löser sig.
Ska iaf ner på stan en sväng o köpa sidenband nu :) heh..
Hejhej!